Funktionella hjälpmedel och pedagogiska verktyg – som får flera att funka mera

NPF-säkringen på Råtorpsskolan ger en positiv spiral

På Råtorpsskolan i Karlstad har arbetet med att NPF-säkra skolan visat sig framgångsrikt för att inkludera flera elever i skolan. Specialpedagogen Åsa Blom berättar att eleverna mår bättre, och att klassrumsmiljön har blivit mycket lugnare sedan man införde NPF-säkringen. Alla gagnas av detta, inte bara elever med diagnoser.

– Och när alla mår bättre, så blir miljön ännu lugnare vilket gagnar eleverna med NPF. Det blir en positiv spiral, konstaterar Åsa.

Funka Mera har besökt Råtorpsskolan för att se hur NPF-säkring kan tillämpas på ett framgångsrikt sätt. Åsa Blom visar runt i skolans lokaler. Överallt, på skolgården och utanför alla klassrum finns skyltar som hjälper eleverna att orientera sig. Man använder sig alltid av bildstöd och ibland även tecken. I matsalen finns en monter där man lägger upp en exempelportion som visar vad som serveras.

En orienteringstavla med bildstöd hjälper eleverna att hitta rätt.

Anpassningar i klassrummen

I samtliga klassrum finns några höj- och sänkbara bord med särskilda ståmattor. Än så länge erbjuds bara fyra sådana platser i varje klassrum. Innertaken är ljuddämpande och hörselkåpor finns för dem som behöver stänga ute ljud som kan upplevas som störande. För att avskärma sig från onödiga intryck och distraktion i klassrummet finns bänkskärmar och golvskärmar. Det finns också tidhjälpmedel som Time Timers och lådor med taktila hjälpmedel för den som behöver stimma med fingrarna för att kunna fokusera.

Systematiken och tajmingen i arbetet har varit och är viktig. Det går inte att bara köpa in hjälpmedel till klassrummen utan att ha en systematik i hur de ska implementeras i verksamheten, påpekar Åsa och Magnus.

Rektor Magnus Sjödin och specialpedagog Åsa Blom.

Flexibelt och individanpassat lärande gör nytta för alla

Råtorpsskolans rektor Magnus Sjödin berättar att arbetet med bland annat NPF-säkring har tagit lång tid och har skett i olika steg, där man nu även arbetar med UDL. Det står för Universal Design for Learning och innebär ett flexibelt och individanpassat lärande. Universell står här för flexibiliteten att anpassa lärandet med hänsyn till att elever tar in, förstår och hanterar information på olika sätt. Oavsett om eleven behöver extra stöd i lärandet eller klarar sig bra på egen hand. När undervisningen kan anpassas till enskilda elevers behov, kommer hela gruppen att dra nytta av det.

– Det är oerhört viktigt med timing, säger Magnus. Det hade inte gått att introducera UDL för ett år sedan, utan att först ha börjat med de NPF-säkrande insatserna.

Riktade specialpedagogiska insatser ges perioder om sju veckor för att därefter utvärderas. Insatserna kan till exempel vara avkodningsträning, eller läsförståelse. Om insatsen visar sig framgångsrik fortsätter den eventuellt längre. Sju veckor är en lagom lång tid för att hinna komma igång med en insats men inte riskera att eleven tröttnar. När insatsen ges ser man till att detta implementeras även i klassrummet och inte bara hos specialläraren. Specialpedagogen lägger upp insatserna och speciallärarna genomför dem.

Bildstöd används för att alla ska kunna hänga med.

Stöd till eleven i tid

Åsa och Magnus är överens om att det är viktigt att inte vänta på att eleven får en utredning och diagnos förrän insatser sätts in.

– I dagens verklighet kan det ta ett par år innan eleven är utredd, och då kan det vara försent. Vi behöver sätta in insatser från dag ett. Vi jobbar på att komma ifrån ett kategoriskt perspektiv, och bli mer relationella, säger Magnus.

Samtalet kommer in på huruvida läxor är bra eller inte. Magnus anser att läxorna kan vara ett sätt att ge föräldrarna koll på vad barnen håller på med i skolan. Men så fort läxorna involverar färdighetsträning finns det alltid en risk att de elever som av olika anledningar inte klarar av att göra läxor hemma blir exkluderade.

Åsa invänder att viss färdighetsträning, till exempel automatisering av multiplikationen eller avkodningsträning kan behöva ske i hemmet, om tiden i skolan inte räcker till. I så fall är det viktigt att se till att eleven faktiskt orkar, och att föräldrarna har resurser (kunskap och tid) att hjälpa sitt barn vid behov. Annars är det skolans ansvar att se till att eleven lär sig detta på ett annat sätt.

Vi konstaterar också att det finns elever som behöver ta igen skoldagen hemma, på grund av att klassrumsmiljön är för överväldigande för dem.

– Men då har vi inte lyckats med vår ambition att nå ut till alla elever, säger Magnus. Tidigare nådde vi ut till kanske 70% av eleverna. Genom insatserna är det idag bara ett par procent som vi fortfarande misslyckas med att nå ut till. Då är det enklare att ta beslut om till exempel enskild undervisning, och vi kan med gott samvete säga att vi har “prövat allt”.



2019-11-28

Produkten har blivit tillagd i varukorgen

Gå till kassanFortsätt handla
Produkter

Handla

Information


Moms visas: