Vad är autism för något?

. 
Autismspektrumtillstånd; AST innebär ett annorlunda sätt att fungera inom vissa områden. Den som är autistisk kan ha svårt att förstå regler för social interaktion och kommunikation. Det är också vanligt med specialintressen och att upprepa vissa beteenden. Autister upplever ofta sinnesintryck på ett annorlunda sätt, och kan ha svårt att ta in för mycket information på en gång.
. 
Förr var det vanligt att säga  att en person "har autism". Många autistiska personer föredrar att säga att någon är autistisk/autist istället. En del föredrar att säga "on the spectrum" (på spektrat). 

Autism är ett annorlunda sätt att vara. Det är ingen sjukdom men betecknas ändå som en funktionsnedsättning eftersom omgivningen sällan är anpassad för ett autistiskt sätt att fungera. Den som är autistisk saknar inte empati eller känslor. Tvärtom är det vanligt att autister upplever starkare känslor och bryr sig mer om andra än genomsnittet. 

Autismspektrumtillstånd; AST innebär att personen fungerar annorlunda än andra inom områden som social förmåga, perception (hur olika sinnesintryck upplevs), repetitivt beteende och specialintressen. Den som är autistisk kan ha svårt att förstå hur andra människor tänker och vad de vill. Regler för social interaktion och kommunikation kan också vara svåra att förstå. Det är också vanligt med specialintressen och att upprepa vissa beteenden eller rörelsemönster.

Autister upplever ofta sinnesintryck på ett annorlunda sätt, och kan ha svårt att ta in för mycket information på en gång. Det gör att det är vanligt med till exempel ljudkänslighet eller känslighet för viss typ av beröring. 

Det har genom åren funnits många diagnoser och namn för autism. Tidigare var till exempel diagnoserna Aspergers syndrom och atypisk autism vanliga men de används sällan idag. Det är idag vanligast att använda diagnosen autismspektrumtillstånd (AST) och att istället beskriva de individuella variationerna i sättet att fungera. 

Även om det finns vissa gemensamma drag är det viktigt att komma ihåg att alla autister är olika.  Det innebär också att stöd och anpassningar måste se olika ut för olika personer. Det finns inte en lösning, pedagogik eller lärandemiljö som passar alla. 

Det är vanligt med autism i kombination med andra funktionsnedsättningar som till exempel adhd, intellektuell funktionsnedsättning och språkstörning.

Det finns forskning som pekar på att det är vanligare hos autister än hos icke-autister med en hög intelligens eller begåvning inom något område. Det är då vanligt med en ojämnhet i styrkor och svagheter. Denna ojämnhet kan vara en utmaning såväl både skola och  arbetsliv som i vardagen. Det är därför en fördel om lärare/arbetsgivare är informerade om hur personen fungerar. 


Exempel på kända personer som (troligen) är eller var autister:  Albert Einstein, Isaac Newton; Marie Curie, Susan Boyle, Daryl Hannah

Det har genom åren funnits många diagnoser och namn för autism. Tidigare var till exempel diagnoserna Aspergers syndrom och atypisk autism vanliga men de används sällan idag. Det är idag vanligast att använda diagnosen autismspektrumtillstånd (AST) och att istället beskriva de individuella variationerna i sättet att fungera. 

Förr var det vanligt att säga  att en person "har autism". Många autistiska personer föredrar idag att säga att någon är autistisk/autist istället. En del föredrar att säga "on the spectrum" (på spektrat). Under senare delen av 1900-talet var det vanligast att säga "en person med autism". Det var ett resultat av en "personen först-rörelse" som innebar att personer med olika funktionsnedsättningar ville bli sedda som personer i första hand och inte som sin funktionsnedsättning. 

Samtidigt är ”personen först” fortfarande starkt förankrat i svensk funktionsrättsrörelse, även bland många med autism som inte vill definieras genom sin autism och därför föredrar med autism.

Det finns ingen enhetlig konsensus om vad som är ”rätt” eller ”fel”. Det finns de som föredrar ”autistisk”, andra föredrar ”personer med autism”. I Sverige finns också de som föredrar autist och kallar sig själva autister, ibland för att betona autism både som erfarenhet och som identitet. Många föredrar också att använda begreppet "on the spectrum" (på spektrumet). 

Vi på Funka Mera har som ambition att vara lyhörda och använda ett språkbruk som inte upplevs som kränkande. Det är individens rätt att själv väljamed vilket uttryck hen vill definiera sig, och vi anser att det är viktigast att målgruppen själv får komma till tals. Det har gjorts internationella undersökningar som visar att fler autister föredrar autist/autistisk framför "med autism". Därför kommer vi att använda autist/autistisk till övervägande delen, men begreppet "med autism" kan också förekomma, beroende på sammanhang. 
Vi har också som målsättning att vara flexibla och ändra vårt sätt att uttrycka oss i takt med att språkbruket ändras. 

Diagnosen Aspergers syndrom användes tidigare som diagnos för autistiska personer med normal eller hög begåvning som inte visade tecken på stora svårigheter inom språk/kommunikation. Aspergers syndrom finns fortfarand kvar inom svensk hälso- och sjukvårdsklassifikation men har nästan helt slutat användas.

Personer som tidigare skulle ha fått diagnosen Aspergers syndrom får numera diagnosen autism.

Hos alla autister finns en gemensam kärna av symtom men dessa symtom kan ta sig olika uttryck. På samma sätt kan också orsakerna till autism variera, trots att de alltid har att göra med hur hjärnan arbetar och fungerar. Idag är forskarna överens om att autism är något individen föds med. 

Det har genom åren förekommit många felaktiga idéer om orsakerna till autism. Autism orsakas INTE av  vaccination, kost, bristande föräldraskap eller trauma. 

Autism kan inte botas - trots att det idag tyvärr finns många sk. "mirakelmetoder" som påstås kunna göra det.  Autism finns kvar hela livet men situationen brukar se olika ut i olika åldrar.

Tänk dig en person som är väldigt lång. Ibland kan det ställa till med bekymmer. Kanske behöver personen ducka för att komma in genom vissa dörrar. Vissa kläder passar inte och personen kan blockera sikten för andra på konserter. Omgivningen kanske tycker detta är besvärligt ibland. Men vi kommer inte kunna ändra det faktum att personen är lång och skulle inte heller kräva det.

På samma sätt kan vi se på autism. Från ett autistiskt perspektiv säger man ofta att autism inte är en tragedi och inte heller ska benämnas som en sådan. Omgivningen behöver anpassas till autistens sätt att fungera - istället för tvärtom. Istället för att göra autisten så "neurotypisk" som möjligt handlar det om att hitta ett optimalt sätt att fungera med sin autism. 

Trots detta betecknas autism som en funktionsnedsättning då en autist ofta behöver stöd, hjälpmedel och strategier för att klara till exempel skolgång och arbetsliv. 

Hur autism påverkar beror på många faktorer. Omgivningens krav och förväntningar, bemötande, vilket stöd individen får i skolan och i vardagen, tillgång till hjälpmedel är några exempel. Även faktorer inom individen påverkar. Autism är vanligt förekommande tillsammans med till exempel  adhd, IF (intellektuell funktionsnedsättning), språkstörning, dyslexi och andra funktionsnedsättningar. Den som har fler än en "diagnos" får ofta större utmaningar, och kommer behöva mer stöd i livet. 


Det finns ingen medicin mot autism men många med autism kan vara hjälpta av läkemedelsbehandlingar mot till exempel sömnsvårigheter eller ångest. Detta ska dock alltid ske i kombination med anpassningar och stöd. 

Den som har en diagnos inom autismspektrat omfattas av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). LSS är en rättighetslag som garanterar att människor med funktionshinder/-nedsättningar får stöd så att de kan leva ett så självständigt och bra liv som möjligt. Kommunen och regionernas habilitering ska också erbjuda stödinsatser.

Om du tror att ditt barn eller elev har AST kontaktar du i första hand barnavårdscentral (BVC), skolans elevhälsa genom skolsköterskan eller en barnläkarmottagning (BLM).

Om du är vuxen så är det vuxenpsykiatrin som du ska kontakta eller din husläkare eller vårdcentral.

Från ett autistiskt perspektiv kan man säga att det egentligen inte är autisten som har problem eller svårigheter, utan att det är omgivningen som har svårt att anpassa sig efter autistens (annorlunda) sätt att fungera.  Även om det ligger mycket i det påståendet så är mycket i samhället uppbyggt efter det icke-autistiska (neurotypiska) sättet att vara och därför uppstår ofta problem, konflikter och svårigheter i vardagen hos familjer där någon eller flera är autistiska.

Det är därför viktigt du som förälder och de andra vixna som finns runt barnet, lär er så mycket som möjligt om det autistiska sättet att vara och uppleva tillvaron i allmänhet och hur ditt barn fungerar i synnerhet. På så sätt kan ni lättare förstå varandra och tillsammans hantera det som barnet brukar ha svårt med eller de problem som uppstår.

De råd som följer nedan är allmänna och bör följas med respekt för stora individuella skillnader, 

 Struktur, rutiner och tydlighet är ofta viktigt för det autistiska barnet.  Att vara lyhörd, nyfiken och ha ett nära samarbete med de människor som finns omkring ditt barn är viktigt. Detta för att ta tillvara din och deras kunskap om ditt barn.

För ditt barns utveckling och lärande behövs en bred kartläggning som grund för att ställa lagom krav. Genom att anpassa kravnivån undviks stress. Ge ditt barn möjlighet att lyckas genom att ge mycket beröm och undvik kritik och tjat.

Det kan t.ex. underlätta om du berättar för ditt barn vad som ska hända under dagen i tid, förklarar saker på ett tydligt sätt, ger ditt barn en instruktion i taget, anpassar kraven eller påminner ditt barn om var det ska vara. Att ha en välstrukturerad vardag där krav, förväntningar och miljö anpassas gör att barnet undviker stress och överbelastning.

Genom att t.ex. använda en magnetisk ficktavla kan du göra egna bilder/skriva ord och göra ett schema över barnets dag t.ex. äta frukost, klä på sig, borsta tänderna, bädda sängen, packa ryggsäcken, gå till skolan. Du kan också göra en överblick över veckans fritidsaktiviteter eller läxor, ficktavlan går att variera i det oändliga.

Om ditt barn har ett stort behov av att röra på sig så kan våra stressbollar eller tangles vara något. De hjälper barnet att fokusera, koncentrera sig och hålla styr på kroppen. Att ha något sådant här i handen kan även ha en stressreducerande verkan.

• Utifrån din elevs intressen kan du hitta en ”ingångskanal” som gör att du får kontakt och kan motivera till lärande.
• Skaffa dig en helhetsbild av din elevs förutsättningar och behov.
• Anpassa ditt språk till elevens konkreta språkförståelse.
• Skapa struktur och tydlighet, t.ex. med scheman så att eleven vet vad som ska hända och vad som förväntas av hen. Var tydlig med början och sluttider (när, hur länge). Använd gärna bildstöd.
• Hjälp till med förutsägbarhet, planering och organisering av skolarbetet. Vad ska jag göra, hur ska jag göra, vem ska jag vara med, var ska jag vara och när ska jag vara klar? Vad händer sedan?

• Ge få korta individuella instruktioner eller gå igenom steg för steg.
• Ge begränsade tydliga uppgifter.
• Efter en genomgång stäm gärna av med din elev att hen har förstått uppgiften.
• Använd visuellt material.
• Viktigt med positiv återkoppling och uppmuntran.
• Förbered eleven inför övergångar och avslut.
• Erbjud tids- och planeringshjälpmedel.
• Låt din elev använda hörselkåpor alt. musik i hörlurar.

• Rikta uppmärksamheten till eleven, och se till att ha elevens uppmärksamhet när du talar, men tänk på att många barn inte nödvändigtvis lyssnar bättre för att de tittar på den som talar. För att hjälpa koncentrationen, kan ett s.k. ”fidget toy” (t.ex. tangle eller stressbollar) vara till hjälp.
• Träna ett moment i taget, erbjud täta repetitioner och tid för överinlärning.
• Anpassa svårighetsnivån och materialet utifrån eleven.
• Bedömning och betyg ska anpassas efter funktionshindret. Läs mer hos Skolverket.

Det är en vanligt förekommande, och skadlig, myt att autister skulle sakna känslor eller empati.  DeNär vi talar om känslomässig empati - den typ av empati som flest människor känner till - så är det faktiskt precis tvärtom.

Det är fortfarande vanligare att pojkar och män får autismdiagnos. 

Många tror att det beror på att flickor och kvinnor är bättre på att "flyga under radarn", dvs att de, ofta omedvetet, döljer och kompenserar för sina svårigheter vilket gör att de inte upptäcks. Detta kallas för att "maskera".  Många anser också att diagnoskriterierna för autism är utformade efter hur autism visar sig hos pojkar och män. Det finns också studier som pekar på att när män och kvinnor uppvisar samma tecken på autism så får männen autismdiagnos medan kvinnorna inte får det.

Oavsett anledning så är de flesta forskare idag överens om att autism hos kvinnor är underdiagnosticerat och att flickor och kvinnor med autism är en missförstådd grupp. Detta gäller särskilt de som befinner sig i den mindre funktionsnedsättande änden av spektrat - den som tidigare kallades för Aspergers syndrom.

Utöver att flickor och kvinnor med autism ofta helt missas av vården, är det inte ovanligt att de (korrekt eller inkorrekt) diagnosticeras med till exempel adhd, bipolär sjukdom, personlighetsstörningar eller ocd. Det är också vanligt med ätstörningar och ångestproblematik hos flickor och kvinnor med autism.