Hur hjälper jag mina elever med läs- och skrivsvårigheter?

Den 6 mars 2020 är det åter dags för Europeiska Logopedidagen. Temat för året är läs- och skrivsvårigheter. Men vad innebär det egentligen att ha läs- och skrivsvårigheter? Och vad är det för skillnad på dyslexi och läs- och skrivsvårigheter? Och sist men inte minst: Hur hjälper jag mitt barn, eller mina elever som har läs- och skrivsvårigheter på bästa sätt?

Vad är dyslexi?

Dyslexi innebär svårigheter med avkodning vid läsning. Avkodning är den tekniska delen i läsningen – dvs förmågan att läsa ihop bokstäver till ord. För att detta ska fungera bra i t.ex. en inlärningssituation krävs att läsningen är automatiserad.  Du ska alltså inte behöva tänka på HUR du ska göra varje gång du läser. Många med dyslexi har också svårt att stava, men i den här texten kommer jag att fokusera på läsförmågan.

Jag brukar jämföra att lära sig läsa med att lära sig cykla. För att du ska kunna cykla krävs att du kan koordinera armar, ben, bål och balans, för att trampa, styra och inte ramla. När du väl “knäckt koden” behöver du inte fundera över hur du ska göra varje gång du ska cykla, utan istället kan du koncentera dig på att hitta dit du ska, och att hålla koll på trafiken. Om du hela tiden behövde tänka “vänster fot, höger fot, bromsa, svänga åt vänster med vänster arm…”, så skulle du vara en riktig trafikfara!

För att lära oss läsa behöver vi lära oss att AVKODA, dvs läsa ihop bokstäver till ord. Och inte nog med det – för att läsa med kvalitet krävs att avkodningen går snabbt och automatiskt. Avkodning är en riktigt komplicerad process. Egentligen är det ett mirakel att vi människor klarar det, men den som inte har dyslexi behöver inte tänka på HUR läsningen ska gå till. Precis som i cyklingsexemplet ovan, kan istället fokus ligga på annat: t.ex. att förstå, bearbeta och komma ihåg det man läst. En person med dyslexi, däremot, behöver kämpa mer för att läsa texten. Läsningen är inte automatiserad.

Vad är avkodning?

För att förklara skillnaden mellan avkodning och läsförståelse vill jag ge ett exempel. Försök läsa den här meningen högt:

Metsässä on paljon puita

Hur gick det? Visst klarade du av att avkoda texten, dvs läsa ut den högt eller tyst för dig själv. Men kunde du förstå vad du läste? Knappast (om du nu inte förstår finska). Du har alltså avkodningen på plats, men inte läsförståelsen.

Nu kommer nästa mening. Försök att läsa den högt:

ביער יש הרבה עצים

Hur gick det nu? Nej, som jag misstänkte – Om du inte behärskar hebreiska, så klarar du inte att avkoda den här texten alls, för bokstäverna, symbolerna, är okända för dig.

För den som har dyslexi, och svårt med avkodning kan alltså en text vara “rena hebreiskan”. Det räcker inte med att man vet vad bokstavssymbolerna står för, man måste också kunna läsa ihop dem till ord, och göra det snabbt och effektivt, för att läsningen ska flyta. De allra flesta individer med dyslexi KAN lära sig läsa med flyt och viss automatik, men det krävs mycket mer träning än för den som inte har dyslexi.

Vad är läsförståelse?

Du har säkert varit med om att läsa en sida i en bok gång på gång, utan att förstå, eller komma ihåg vad som står i den. Detta händer ofta mig när jag läser något som jag tycker är tråkigt. Hur mycket jag än försöker koncentrera mig på texten börjar mina tankar vandra iväg åt annat håll så fort jag börjar läsa. Jag får också svårare att förstå det jag läser om texten innehåller långa eller svåra ord, eller om innehållet i sig är komplicerat.

Läsförståelse är förmågan att tolka innehållet i en text. För fullgod läsförståelse krävs en massa förmågor. Vi behöver kunna avkoda texten på ett eller annat sätt. Vi behöver också förstå orden och grammatiken i texten. Vi behöver kunna tolka innehållet och dra slutsatser av det som står. Vi behöver ofta kunna "läsa mellan raderna", dvs förstå ett budskap som inte är uttryckligen skrivet i texten. Vi behöver också kunna koncentrera oss på texten, och komma ihåg det vi har läst. Den som har svårt med läsförståelse kan ha problem med en eller flera av ovan nämnda förmågor.

Läsförståelse och dyslexi

En dyslexidiagnos säger ingenting om förmågan till läsförståelse i sig. På gruppnivå har dyslektiker precis lika god läsförståelse som alla andra. Men eftersom läsningen tar mer tid och energi för den som har dyslexi, så finns en risk att läsförståelsen blir lidande – energin räcker inte riktigt till för att bearbeta och förstå texten. På sikt kan detta leda till att den som har dyslexi läser mindre än andra, vilket påverkar ordförrådet och läsförståelsen negativt. Det är därför det är så oerhört viktigt att den som har dyslexi får tillgång till olika hjälpmedel, t.ex inlästa läromedel, ljudböcker, läspenna och talsyntes. Om man kan lägga energin på förståelsen istället för på avkodningen, så blir resultatet så mycket bättre, och man ges samma förutsättningar att klara sig som alla andra. Läs- och skrivsvårigheter är ett begrepp som innefattar alla som på något sätt har svårt med att läsa eller skriva. I sin vidaste betydelse kan läs- och skrivsvårigheter alltså även innebära att personen t.ex. har motoriska svårigheter att hålla i en penna (skrivsvårigheter), eller nedsatt syn, som gör det svårt att läsa. Ofta används dock begreppet läs- och skrivsvårigheter när personen har ANTINGEN svårt att avkoda och/eller stava (dvs dyslexi), OCH/ELLER svårt att med läsförståelsen.

Hur hjälper jag mitt barn eller min elev med läs- och skrivsvårigheter?

Skilj på TRÄNING och KOMPENSATION. Om jag vill kunna springa snabbt, så behöver jag öva på att springa. Om jag däremot vill ta mig till mitt jobb utan att vara helt slut när jag kommer fram, så tar jag cykeln, bilen eller bussen. Den som har läs- och skrivsvårigheter behöver ÖVA på det som är svårt, men när det är dags för kunskapsinhämtning, eller att redovisa sina kunskaper, så behövs olika HJÄLPMEDEL för att kunna klara detta.

Träning

Det finns diverse (ofta svindyra) metoder som hävdar sig kunna "bota" dyslexi genom t.ex massage, att träna upp kroppens motorik, att lyssna på speciell musik eller att öva ögonrörelser. Det finns idag ingen forskning som stödjer att dessa metoder är effektiva mot avkodningssvårigheter, eller någon annan form av läs- och skrivsvårigheter. Visst är det härligt och nyttigt med massage, och fysisk aktivitet har visat sig vara bra för individens välbefinnande och allmänna prestationsförmåga. Så motionera gärna mera och ta en massage om du mår bra av det. Men lägg inte pengar på någon dyr behandling som säger sig kunna bota någons dyslexi utan forskningsstöd. Här nedan får du några tips på saker som vi vet fungerar:

• Det har visat sig att träning av sk. fonemisk medvetenhet är bra att satsa på för barn som kämpar med läsinlärningen. Fonemisk medvetenhet handlar om att bli medveten om vilka språkljud ett ord innehåller, att kunna sätta ihop dem till ord. I den här texten av logoped Anna Eva Hallin kan ni läsa mer om hur vad det är, och hur förmågan kan tränas.
• Den som har svårt med avkodningen (dyslexi) behöver också träna just avkodning. För detta finns olika material och metoder. Skolans specialpedagog eller speciallärare har ofta bra kunskap om vilka metoder som passar just ditt barn. När eleven har fått upp lite flyt i sin läsning, så är det mängdträning som gäller. Läs, läs, läs! Hitta böcker eller texter som intresserar. Se till att öva ofta, men korta stunder till en början. Se till att träningen är lustfylld. Det tjänar ingenting till att försöka tvinga någon till att läsa. Försök att motivera och inspirera istället.
• Den som har svårt med läsförståelse behöver (såklart) träna på läsförståelse.
• Träning av den språkliga förmågan, t.ex ordförråd, grammatisk förmåga och språkförståelse (och fonemisk medvetenhet, som jag nämnde ovan), har visat sig kunna bidra till bättre läsförståelse. Avkodning och stavning kan också förbättras av ett bättre ordförråd, och en kunskap om hur språket är uppbyggt. Det är ju lättare, och går snabbare att läsa ett ord som vi har hört förut. I min text Stärk ordförrådet vid språkstörning genom ordning och reda. kan du läsa mer om hur ordförrådet kan stärkas. Texten handlar visserligen om elever med språkstörning, men tipsen kan tillämpas på alla som behöver stärka sitt ordförråd. I vår webbshop: funkamera.se, finns utvalda material som på olika sätt kan öva språkliga förmågor.
• Det brukar vara svårare att öva upp en fullgod stavningsförmåga än att automatisera avkodningen vid läsning för den som har dyslexi. Därför rekommenderar vi alltid att den som har stavningssvårigheter får tillgång till bra hjälpmedel (se nedan). Det kan dock även här löna sig att öva på ordförråd, eftersom den som har ett gott ordförråd lättare kan slutleda sig till hur ett ord ska stava till. I materialet Rotfrukt, får eleven öva sig på att ta hjälp av ordens grundformer i stavningen. T.ex att "havsörn" kommer från "hav" och °"örn", och därför inte ska skrivas som "hafsörn"

Kompensation

Kompensation handlar om att kompensera för en förmåga som saknas eller inte är fullgod. Det kan jämföras med att den som ser dåligt använder glasögon, eller att den som har ett rörelsehinder får en rullstol. Att kompensera för en förmåga utesluter inte att samtidigt träna upp den. Det är dock viktigt att inte ta bort ett hjälpmedel bara för att eleven börjar prestera bättre i skolan. Det vore nämligen som att säga: "Kalle ser så bra sedan han fick glasögon, så nu behöver han inte glasögonen mer". Här kommer några exempel på hur man kan kompensera för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, men listan kan göras mycket längre:

• Använd flera sinnen, t.ex. bilder, praktiskt-laborativt material, filmer, inläst material, studiebesök eller rollspel underlättar kunskapsinhämtning.
• Efter en genomgång stäm gärna av med din elev att hen har förstått uppgiften.
• Låt din elev använda hjälpmedel som t.ex. inlästa läromedel, dator vid skrivuppgifter med alternativa program (talsyntes, rättstavning, läspenna, digitalt lexikon).
• En läslinjal med läsfönster kan vara ett stöd för den som har lässvårigheter. Inte för att bokstäverna "hoppar" när man har dyslexi (vilket är en vanlig myt), utan för att det kan vara svårt att fokusera på rätt textrad när så mycket energi går åt till själva avkodningen.
• Ge positiv återkoppling och uppmuntran.
• Gå igenom nya ord och begrepp, innan läsning, för att skapa möjlighet till förförståelse av texten.
• Erbjud muntliga prov eller redovisningar.
• Erbjud förlängd skrivtid.
• Erbjud anteckningsstöd.
• Rikta uppmärksamheten till eleven, och se till att ha elevens uppmärksamhet när du talar, men tänk på att många barn inte nödvändigtvis lyssnar bättre för att de tittar på den som talar. Titta gärna in hos oss på funkamera.se, där vi har många hjälpmedel för klassrummet
• Träna ett moment i taget, erbjud täta repetitioner och tid för överinlärning.
• Anpassa svårighetsnivån och materialet utifrån eleven.
•  Bedömning och betyg ska anpassas efter funktionsnedsättningen.

Mer information om dyslexi hittar du Om dyslexi.

/Anna-Karin Arnald
Legitimerad logoped, VD Funka Mera

Den här sidan har tidigare publicerats på Only for Heroes webbplats.